Det var på 80-talet när Skottes flyttade från Luleå till Gävle som Erik hamnade här. Ryktet hade gått om denna musiker som kunde vara lämplig som musikalisk ledare i samband med denna nysatsning. Efter ett möte på en teaterfestival i Gävle stod samarbetet klart.
- Skottes sätt att förhålla sig till scenkonst var precis det som jag stod för, säger Erik som under en längre tid hade rest runt som gatumusiker.
Skottes sätt att arbeta gick precis hand i hand med det som han hade fått möjlighet att utöva dagarna i ända, sättet att närma sig publiken.
- Det var som gatumusiker jag lärde mig grundstenarna i artisteri, att få publiken att vilja stanna.
Erik som växte upp i Malmö kom in på Musikhögskolan efter gymnasiet, men valde att avbryta studierna för att ge sig ut och spela. En erfarenhet som han ser som ett lika viktigt universitet, trots att han sedan slutförde utbildningen i Stockholm. Från Malmö spelade han och några vänner ihop pengar till en båtbiljett till Köpenhamn och tog sig sedan vidare på endast ihopspelade pengar till städer som Hamburg, Köln och München.
- Den tiden var så lärorik att det är något jag fortfarande refererar till, säger Erik.

Arbetet som musikalisk ledare på Skottes blev Eriks första fasta tjänst. Att flytta till Gävle trots att han kom från sydliga Skåne kändes inte så långsökt som det kan tyckas. Eriks mamma kom nämligen från Sandviken och han brukade vara där som liten.
- Det kändes som en cirkel som slöts. Och mamma tyckte naturligtvis att det kändes väldigt roligt eftersom hon hade bott i Gävle och gått på gymnasiet här, säger Erik.
Att flytta till Gävle just då var dessutom en utmärkt plattform för att utöva teater. Både Folkteatern och Skottes hade precis etablerat sig här.
- Alla var uppfyllda av det unika i Gävles satsning på teater. Alla vi som flyttade hit genom det var ju nya i stan så vi umgicks mycket och gjorde uppsättningar tillsammans, säger Erik.
Det var där i början av 80-talet som Erik utformade det som nu har blivit hans signum, att få tillsynes simpla bruksföremål att klinga som skön musik. Under arbetet med kabarén ”Framför ridån” 1984 bad regissören ensemblen att komma med en vision om vad de ville skulle hända på scenen. Det drömscenario som Erik delade med sig av var hur det under föreställningens gång visar sig att alla föremål på scenen går att spela på.
- Den drömmen gick inte i uppfyllelse då, men jag fick i alla fall spela på en cykel, säger Erik och skrattar.
Till Posas cykelaffär gick han och letade upp en lämplig cykel, redskap och fälgar. Men målet att genom ekrarna frambringa toner visade sig vara svårare än väntat. Alla ekrar påverkas nämligen av varandra, så när den ena är stämd har den tidigare redan blivit omstämd. Men trots detta tålamodsprövande instrument har det nu ändå blivit ett av Eriks huvudinstrument, vid sidan av glas. Även i den aktuella kabarén ”Lustgas” finns cykeln med. Men trots att det var här det började, och nu även pågår, så har Eriks skrotmusicerande tagit sig betydligt längre än så. 1999 komponerade han Skrotsymfoni för skrot och symfoniorkester, ett beställningsverk för Norrlandsoperans symfoniorkester. Verket blev väldigt populärt av både publik och iblandade musiker och har spelats 50 gånger med symfoniorkestrar i Sverige, Norge och Bulgarien. Skrotsymfonin har även sänts som Månadens Konsert i SVT.

En inspirationskälla bakom viljan att spela på just gamla bruksföremål var den amerikanska musikern Spike Jones.
- De gjorde hejdlöst roliga nummer där man bara gapade och undrade hur det gick till, säger han.
En annan underhållningsform som inspirerade i konsten att blanda humor med konstnärlig finess var Charlie Chaplins film Diktatorn, särskilt under scenen där diktatorn blir rakad i takt med Brahms ungerska dans.
- Det är så roligt och så konstnärligt samtidigt, att vilja skratta men samtidigt bli rörd i hjärtat. Det är det jag vill ge publiken.
I Lustgas kan man få se instrument i form av en trädgårdsstol, fälgar, skiftnycklar, skidor också cykeln och de vattenstämda glasen som givetvis hänger med Erik. Flera av instrumenten har Erik byggt själv, vissa är gjorda av manusförfattaren Hans Kellerman som var en av de första Erik jobbade med på Skottes.
- Han är ett kreativt geni med sina egensinniga tekniska lösningar, säger Erik.
Vad publiken däremot inte får se som instrument vid denna pågående föreställning är långkalsonger.
- Första gången jag uppträdde med det var på en Folkmusikfestival i Finland. Jag påstod att det var ett uråldrigt svenskt folkinstrument, säger Erik och skrattar och berättar om showen där hans fiol går sönder och hur han istället börjar spela med stråken längs det elförstärkta resårbandet på långkalsongerna.
Sedan startpunkten i Gävle där han stämde sin första cykel 1984 har det blivit en vana att målmedvetet söka efter udda ljudkällor.

Tjänsten som musikalisk ledare och som ledde till flytten till Gävle är det enda fasta tjänsten som Erik har haft. Sedan han av familjeskäl lämnade Gävle har han frilansat som både musiker, kompositör och textförfattare och jobbat med radioteater, film, konstutställningar och teateruppsättningar på Dramaten. Att nu komma tillbaka där musik och teater förenades för första gången är ett lustfyllt uppdrag.
- Att jobba med Skottes är som en dröm. De gör något fantastiskt för Gävles kulturliv! säger Erik Petersen
13 mars kan man dessutom se honom uppträda med föreställningen Fjärilseffekten på Gävle Konserthus med bandet Varieté Velociped. Ett band som Erik har tillsammans med Svante Drake och Bengt Johansson och som blivit både prisbelönt och uppskattat för sina virtuosa musikaliska tricks.
Marie Björk

Namn: Erik Petersen
Ålder: 58 år
Titel: musiker, kompositör
Bor: Huddinge
Familj: fru och tre barn
Aktuell i: kabarén Lustgas på Skottes, konsert med bandet Varieté Velociped på Gävle Konserthus.