Januari var en radiomånad utöver det vanliga! Vad sägs om saker som Radiobaren och Local Heroes Galan och allt annat som P4 Gävleborgs Musikmaraton har innefattat. 30 timmar i sträck med endast lokal musik, det var radions hyllning till musiklivet i Gästrikland och Hälsingland. Himla kul och himla krävande har det varit. Söndagen efter Local Heroes Galan låg det som en tung suck över hela Gävle, så många engagerade människor som äntligen fick andas ut.

Glädjande nog var jag inte helt slut efter att ha sänt radio direkt från galan. Jag hade naturligtvis klätt upp mig i en tjusig galablåsa, redo att mingla och njuta av den fina festen när jag hade jobbat klart. Men någonstans i bakhuvudet hade jag ändå en känsla av att all kraft skulle kunna vara slut efter alla prestationer, sekundspassningar och den ständiga närvaron som radio kräver. Men efter att jag och programchefen Kerstin Carlsson hade lyckats sammanfatta hela musiksatsningen, fått med den sista prisutdelningen på galan och klockat på sekunden in till ekot klockan 23.00 så fylldes jag bara en av väldig energi. Och stolthet. Fasiken vad grymma musiker vi har här! Det sista jag hörde innan jag gick hem från kvällens äventyr var en glad musiker som sa att det här var det allra bästa, Grammisgalan är ingenting i jämförelse! Även Rickard Olsson tyckte att denna gala var så grym redan under fjolårets debut, så att trycka in ännu ett konferenciersuppdrag i ett redan fullspäckat schema såg han som givet. Sova i en taxi till Göteborg direkt efter galan blev hans lösning för att hinna med allt!

Som ni märker har allt kring Local Heroes gjort stort intryck på mig. Men mitt ordinarie fredagsprogram har faktiskt bjudit på en hel del godbitar det också. Som en fascination för Eric Gadd! Jag har naturligtvis känt till honom under en längre tid. Så himla många soulkungar har vi inte i Sverige. Men jag hade inte tänkt på hur väldans många hits han faktiskt har. Inte förrän han besökte mitt program och senare under kvällen gjorde en magiskt bra konsert på Söderhielmska Gården. Trevlig var han också, och tjusigt klädd. Nästan lika tjusigt klädd som på konserten där han bar en så härligt svulstig brosch att alla mina accessoarer plötsligt kändes larvigt blygsamma.

Ett annat minnesvärt möte var Tingsek som bjöd på en livespelning under Radiobaren, en specialsändning från Konserthusets övre bar. Tingsek envisades med att ta med sig hela sin stråkkvartett, så det var bara att rigga upp för full sättning. Ett tv-team hade han också med sig, för inspelning till en dokumentär. Så kanske kommer mitt program att sprida sig långväga! Om inte, så hoppas jag att jag i alla fall har kunnat sprida en del stolthet kring länets musikliv!
Marie Björk